Nu ligger den alltså till salu, känns riktigt tråkigt att lämna denna fina lya, men hoppas att vi hittar nån köpare som kommer ta hand om den med en massa kärlek.

http://www.hemnet.se/beskrivning/1428795?r=16

Ibland tar livet snabba vändningar. Efter ett år av slit, renovering, kärlek, kreativitet och lycka blev det tyvärr så att vi nu kommer sälja vår älskade, fina lya. Kommer ut på hemnet inom kort. Fick bilderna från mäklaren idag, och kan säga att jag inte är helt nöjd (men det kan ha göra med den obotliga perfektionisten i mig).

Hej

suck. molnigt. suck. böckerna utlästa. suck.

(Du klickar på raden nedan)

http://www.aftonbladet.se/wendela/article8203951.ab

Nu väntar en härlig tid fram till jul, min favoritmånad under det annars mörka och tråkiga vinterhalvåret. Jag har hört att det pysslats och bakats därhemma. Så vi får passa på och önska er en väldigt mysig första advent, fika peppisar och lussekatter åt oss med. Ska försöka få tag på ett ljus så även vi kan fira en liten snutt.

Oj jag blev visst så till mig att jag totalt sabba till bokstäverna. Här kommer texten igen.


Ja det är vad jag slötittar på. Galor av olika slag är ett intresse jag har, kanske mest för att kolla in kläder och trender. Fast ja ehm

ZLAATAAAAAAN fick pris! Otippat, näe...By the way hur mycket grejer kan man spruta in i läpparna, Helena Seger?!

Åter till bloggen. Ja det var ju inte det jag skulle prata om, det var...Galor är roliga för och kolla in kläder. Men på fotbollsgalan är det faktiskt roligast att kolla in grabbarna stil, för tjejerna ser mest ut som och vara på väg på studentbal på 90-talet. Hyrda smaklösa klänningar i knalliga färger och uppsatt hår med korkskruvar.

Kan inte låte bli att fundera kring om det är en oskriven fotbollsregel att tjejerna ska gå som de har fått nåt uppstoppat därbak? Jag menar jag har spelat fotboll, och jag känner rätt många bruttor som spelat, men vi går ju inte som kobenta karlar som blivit påsatta, eller?


Autch nån har käkat taggtråd till middag minsann. Ungefär så ser diskussionerna ut i mitt huvud när jag kikar på galor, eller ja, på tv överhuvudtaget.

Ja det är vad jag slötittar på. Galor av olika slag är ett intresse jag har, kanske mest för att kolla in kläder och trender. Fast ja ehm

ZLAATAAAAAAN fick pris! Otippat, näe...By the way hur mycket grejer kan man spruta in i läpparna Helena Seger?!

Åter till bloggen. Ja det var ju inte det jag skulle prata om, det var...Galor är roliga för och kolla in kläder. Men på fotbollsgalan är det faktiskt roligast att kolla in grabbarna stil, för tjejerna ser mest ut som och vara på väg på studentbal på 90-talet. Hyrda smaklösa klänningar i knalliga färger och uppsatt hår med korkskruvar.

Kan inte låte bli att fundera kring om det är en oskriven fotbollsregel att tjejerna ska gå som de har fått nåt uppstoppat därbak? Jag menar jag har spelat fotboll, och jag känner rätt många bruttor som spelat, men vi går ju inte som kobenta karlar som blivit påsatta, eller? Autch nån har käkat taggtråd till middag minsann.

Jag har en hemlis tralalalalalalala...

Igår åket vi till kyrkogården och tände några ljus, många ljus med tanke på alla som lämnat oss, vissa alldeles för tidigt i livet. Men det finns speciell person som jag tänker på ofta och inte bara idag, min mummu Mirja. Hon var en fantastisk person. Födde nio barn, mitt i eländiga krigstiden, varav sju fortfarande lever. Medan morfar kämpade för fosterlandet tog hon hand om barnen. De äldsta fick knappt träffa vaari Eino, eftersom kriget pågick under deras första levnadsår. Senare lämnade de tillsammans Yli-Tannila och huset i Finland, för ett liv med barnen i Sverige. Efter skolan var jag ofta hos mummu och vaari, fick äta dillkött eller rössipottu, som fortfarande är favvorätter. Det var härligt att umgås med dom, saknar mina samtal med mummu och önskar att jag hade frågat mer om hennes liv, men det förstod jag inte då. Men jag hoppas att vi får fortsätta med våra samtal, sen i himlen nån gång.

Allhelgonafton avslutades med middag och Så mycket bättre hos KP´s päron. Kul program det där faktiskt.

Jag har monsterarbetsdagar nu pga budget och sedan ska jag försöka få till bokslut på ett företag jag bokför åt på fritiden. Det var ju inte det jag skulle prata om men det är anledningen till att jag helt glömt bort berätta om förra helgen. Här kommer den i bilder. Helgen inleddes med spontan AW med finaste Annica, vi firade att hon klarat sin tenta. AW:en fick mig att ännu en gång påminnas om hur mycket jag saknar spontanträffar med mina vänner. Inga bilder men på detta men minnesbilderna finns dock kvar i huvet. Annica är en fin person, hon tom kommenterar nästan alla mina inlägg med ett uppiggande mail. Gulle!

Middag på syrrans jobb, Tre vänner. Åk dit om ni är sugna på riktigt gött käk och bästa servicen i stan. Midsommarkransen.



Syrran in action, en person med bättre servicekänsla är omöjlig att hitta.



 På lördagen blev det spelning. Frans Haraldsen. Fantastisk artist. Fin människa. Texter som skjuter rakt genom hjärtat. Person som inspirerar mig med att följa sin dröm och inte kompromissa med det som är hans stil. Boka honom gärna för en vardagsrumsspelning, mer info: http://www.frans.se/



Älskling och Nattamat



Trött Heidi (förrsten jag har klippt mig)



Tack syster för att vi fick bo hos dig (det är mobilkameran som är kass, inte fotografen som är full, eller...)



Tråkigaste när man kommer hem är självklart packa up alla grejer, men det piggas upp av shoppingpåsarna. I love Acne!



Hann även med att träffa hela familjen, där vissa av dom varit på lite semester i Turkiet. Puss på er!

Spontanbio idag. Kortfattat: fantastisk. Moral. Kärlek. Livet. Persbrandt. Hat. Ondska. Otrohet. Vacker. Djup. Bier. Sorg. Dansk design. Se den.

Reser till fjärran land såfort tillfälle ges, men borde spara mer pengar
Vill vara en ung mamma, men satsa minst tio år till på karriären
Kan tänka sig att vara med i Ironman, men lovar sig själv att aldrig springa efter dåliga resultat

Älskar godsaker och njuter av mat, men skulle gärna vilja tappa tio kg
Utlandsflytt lockar, men älskar närheten av familj och vänner
Njuter gärna av ett bloss, men hatar tanken av att vara en rökare
Ett romantiskt bröllop vore nåt, men näe, det är fint att vara obunden och fri

Drömmer gärna om livets många, spännande alternativ, men hämmas av den tråkiga, lilla realisten som sitter på axeln

Härliga underbara 2/3 av systrarna var här i helgen. Så mysigt att bara få umgås så som vi är vana, dvs prata, basta, äta gott och ta en paus med varsin dator haha. Låter bilderna tala.

Alltså det är ingen trend jag försöker ta mig till med att använda engelska rubriker, utan jag tänkte att det skulle fungera som en lite glosläxa för min kära mor. I min ålder kan de flesta engelska men den förmånen har inte alla fått vara med om. Och apråpå förmåner så tänkte jag faktiskt ta upp ämnet som rubriken avslöjar, nämligen bibliotek. För det är en fantastisk skatt vi alla har i detta land. Är det inte härligt att vi kan inhämta kunskap och förkovra oss i ämnen som ligger oss varmt om hjärtat, helt kostnadsfritt.

Känslan att vara på biblioteket är väldigt speciellt, lukten, lugnet och letandet efter det man söker. När jag väl kommer till biblioteket kan det ta evigheter för mig innan jag är klar. Är nämligen urusel på namn och titlar, så just letandet kan ta tid. Men det är nästan halva nöjet.

Böcker är mycket minnen för mig. När vi var små älskade syrran kolla på tecknat, jag uppskattade nog mer att lyssna på sagor. Att drömma sig bort i sagornas värld...! Böckerna har alltid varit en självklarhet i mitt liv, i vilket sammanhang det än varit: skola, tidsfördriv, verklighetsflykt eller språk. Så ta en sväng förbi ditt närmsta bibliotek, du vet kanske inte vad du letar efter, men förhoppningsvis kan du lära dig nåt nytt. Man vet aldrig hur länge vi har denna underbara tillgång i detta land.

Förutom en filmtitel är det faktiskt tre ämnen som jag funderar kring väldigt mycket. I helgen var jag och såg denna underbara film och kan verkligen rekomendera den. Som förstenad av en käftsmäll med igenkännande, satt jag där i två timmar i djup förundran. Att kunna visa och uttrycka budskapet på så förträffligt sätt.

Vill inte avslöja allt för mycket, men kan ändå spinna vidare på det filmen handlade om. Jag har nämligen tankar och funderingar på att det finns två typer av människor, om man nu kan dela upp människor i fack? Dels finns det de enkla, vi kan kalla dom de gråa, de som inte analyserar allt för mycket. De gråa accepterar vardagen och är nöjda med det livet erbjuder. De gråa trivs bäst hemma, kanske har de en sommarstuga eller återvänder till samma semesterort år efter år. Maten som lagas är gärna traditionella, gamla recept. Den stora drömmen för denna grupp är volvo, vovve, villa, vante. Jag inbillar mig att denna typ är en trogen anställd, som oftast stannar kvar hos samma arbetsgivare livet ut.

Sedan finns det dels den andra gruppen, de rastlösa själarna, de swartwita. De som ständigt är på jakt efter något nytt. Besöka nya länder, laga nya rätter, utvecklas. Det som de hittar på, görs gärna med stor passion. Dessa människor är väldigt svåra att tillfredsställa, och är ständigt uttråkade av vardagen. Den stora drömmen varierar ständigt, men lyckan handlar inte om materiella ting utan upplevelser och insikt. De swartwita kan bli väldigt less på att ständigt vara på jakt, och önskar att de vore mer som de gråa, helt nöjda alltså. De swartwita kan oftast ha väldigt kreativa yrken, och de byter inte bara arbetsgivare utan även yrke några gånger i livet.

Vad tror du, känner du igen dig?
Oavsett vilken typ du är tror jag att du kan njuta av denna film, antingen av igenkännande eller förståelse, och kunna se hur de val vi gör i livet påverkar utgången.

Pysslet häromdagen var upphängning av gardiner. Innan hade vi inga gardiner eller mattor någonstans i lägenheten, jag tycker att ofta kan dessa textiler förstöra ett rum. Gardiner mörkar ner, och mattor är oftast väldigt fula bara. Men jag har länge haft en tanke på att låta en hel vägg vara gardintäckt i vardagsrummet. På Ikea hittade jag en vajer som KP satte upp högst upp på väggen. Val av textilier blev spets, så att ljuset ändå släpps igenom.Tycker att den lite ruffa stilen på vajern och den mjuka stilen på tyget går bra ihop. Industriromantik kan vi kalla den.





När jag kom hem till mamma igår kväll upptäckte jag att hon hade hängt upp likadana. Ofta är det faktiskt så att jag hämtar inspiration från just mamma, på olika sätt. Det är inte bara jag som älskar swart och witt. Hur många gånger i min barndom har jag inte sett henne prova igenom stora delar av den färglada, vackra garderoben. Och sedan slutar det med...det säkra kortet swart. Med kommentaren: men jag älskar ju svart!